Vaknade till en strålande sol och minus sex grader, eftersom det var varmt igår och natten har varit klar och kall och fortfarande ganska kallt på morron vet jag vad det innebär, skare!!!!

Ifjol var det ont om snö och det blev en dålig vårvinter och ingen skare.

Så när Erik kom och hade Trulls med sej tänkte jag att idag blir det till att fara ut och skidra på skaren. Jobbade av ungdjursstallet fort, blev inget extra jobb och förflyttning av kalvar idag får, vänta tills i morgon.

Kl. 10:e var jag klar, fort in och byta till lätta kläder att skidra i och på med kängorna, åker telemarkare, ett sorts träskidor, breda och lätt att ta sej fram med. Första vurpan när jag åkte ner från gården, halt på isen, iiiiiiiiiiiiiiiiii så ont det gjorde i mitt onda knä, men kom upp å fortsatte , vid maskinhallen vurmpa två, halka omkull igen !! Fasiken oxå, å hisklit vad knänt gjorde ont, men inte ger jag mej, åkte förbi makinhallen och så susade jag nerförbacken mot träsket, full fart vilken härlig skare, Trulls sprang så öronen fladdra,hunden är så liten å lätt att skaren bär han.
Det här var kul det syntes på hunden. Och så susade vi iväg över träsket mot skogen. Det var då jag tänkte att längtan överstiger förståndet, längtan efter att få åka på skaren och strunta i att man har ett ont knä.

Vi åkte upp genom skogen å skogsängarna ända bort till Martaslyet över hygget och ner på Vormmyran, där var slätt som på ett golv och lätt att åka, vidare mot lillvägen och svängde av mot Norrängarna, där blev det en bra skjus utför, tvärs över Norrängarna och upp bakom Mickelsberget, ner på andra sidan och så var vi hemma, en sväng på 1 1/2 timme, ordentligt hungriga båda två, så jag fixade till lunch och efter vi ätit sov jag och Trulls en timme på soffan. Skön dag :)